Publicerad i Svenska Dagbladet 2001-03-20


Talibanernas stenåldersislam

Av Ingmar Karlsson

Fördomen att islam är en ikonoklastisk bildfientlig religion har förstärkts av talibanernas extrema tolkning av islam som nu kulminerat med förstörelsen av de båda buddhastatyerna i Bamian från tredje och femte århundradet efter Kristus. Enligt talibanerna innebär den monoteistiska doktrinen att det inte finns någon Gud utom Allah att alla bilder och skulpturer skall likställas med avgudadyrkan. Därmed skulle det vara en religiös plikt att förstöra dem.

Denna tolkning har dock ingen förankring i Koranen. Den heliga skriften förbjuder visserligen i flera suror dyrkan av avgudabilder. Avbildningar av Allah strider mot Koranens ord "Ingenting är honom likt". Förbudet gäller därför varje bild eller figur som skulle kunna betraktas som en avgud men inte avbildningar som sådana.

Enligt en legend uppförde Adam Ka´ba i Mecka, den centrala muslimska helgedomen, och Abraham återuppbyggde sedan denna efter syndafloden. När Muhammed 628 erövrade staden hade Ka´ba förvandlats till ett avgudatempel försett med 360 statyer, en för varje dag i månåret. Med sin ridpiska störtade profeten den ena avgudabilden efter den andra allt under det att han citerade koranversen: "Sanningen är kommen och lögnen förgången; lögnen är förvisso förgänglighet".

Därefter fick han nyckeln till Ka´ba och gick in. Väggarna var smyckade med målerier som en bysantinsk konstnär gjort på de hedniska tempelherrarnas uppdrag. Dessa visade bilder ur Abrahams liv och bland dem fanns även en målning av en madonna med ett barn. Profeten sägs ha skyddat denna ikon med sina båda händer medan avgudabilderna förstördes. Madonnabilden förstördes dock senare under en brand.

Det finns emellertid inga andra traditioner som berättar om Mohammed som en bildstormare. Koranen predikar tvärtom respekt för och tolerans gentemot andra religioner: "I haven Eder religion och jag min" samt "Det finns inget tvång i religionen".

Att islamsk konst bara skulle vara abstrakt är en grov förenkling. Bildkonsten har tvärtom en lång tradition i den islamska kulturen ända från de första århundradena fram till i dag. Detta gäller främst östra medelhavsområdet, Iran och Indien och framför allt i länder där shiismen varit den dominerande inriktningen. Under 600- till 800-talet målades scener med figurer i stort format. Exempel på detta kan till exempel ses i Umayyadmoskén i Damaskus. Från 800-talet finns avbildningar av djur och människor på textilier och keramik med scener ur folksagor och andra berättelser. Vid hoven fanns ateljéer för miniatyrmålare och andra konstnärer. De äldsta bevarade miniatyrerna ingår i mesopotamska handskrifter från 1200-talet och miniatyrkonsten nådde sedan sin höjdpunkt i Persien under 14- och 1500-talen för att därifrån spridas till mogulernas Indien. Under 1600-talet började miniatyrer målas som fristående konstverk för att sedan följas av porträtt i större format.

Figurativa och illustrerade skildringar strider således bara mot islam om de kan utnyttjas för avgudadyrkan. Skulpturer av människofigurer är ovanliga i alla muslimska omgivningar. Ingen troende kan tänka sig betrakta sådana under en religiös ritual men figurativa bilder har blivit allt vanligare i muslimska hem och ses som en naturlig företeelse.

Bruk och sed är ju också en islamsk rättskälla och under åberopnade av detta utfärdades för några år sedan en fatwa- ett utalande från rättslärda - som legitimerade fotografier. Det finns således nu inget legalt hinder att använda bilder som juridiskt bevismaterial eller att ställa ut sådana i muséer och gallerier.

Endast talibanerna gör den tolkningen att förislamsk konst som buddhastatyerna i Bamian skulle kunna leda till avgudadyrkan och därmed strida mot islam. Till och med i talibanernas skyddsmakt Pakistan vårdas det förislamska kulturarvet samvetsgrant och detta gäller inte bara Egypten, Syrien, Jordanien, Turkiet och Irak - arkeologins klassiska länder - utan även det strängt religiösa Saudiarabien. I huvudstaden Riyadh finns ett museum för den arabiska halvöns historia som även täcker den förislamska tiden.

Förstörelsen av buddhastatyerna i Bamian har därför lika lite med islam och Koranen att göra som som den förislamska sed att omskära flickor som än i dag lever kvar i vissa delar av den islamska världen. På samma sätt som Pol Pots ideologi kunde betecknas som stenålderskommunism representerar talibanerna en stenåldersislam.

[ Svenska Dagbladet ]

[ stäng fönstret ]