Publicerad i Svenska Dagbladet 2000-09-05


Landet som söker ett lämpligt namn

Av Ingmar Karlsson

Nyårsnatten splittrades 1992-1993 splittrades Tjeckoslovakien ("Ceskoslovensko") upp i två nya stater - Ceska respektive Slovenska republika.

Den senare kom allmänt att kallas Slovensko (ej att förväxla med "Slovinsko" d v s Slovenien) och några problem med översättningen till andra språk förelåg inte (Slovakia, Slowakei, Slovakien eller Slovakiet). Det faktum att den fascistiska lydrepubliken under andra världskriget bar detta namn sågs inte som någon historisk belastning i Slovakien.

Benämningen av den tjeckiska republiken var mera problematisk såväl historiskt som semantiskt och då inte bara på tjeckiska utan också i tysk och engelsk översättning. "Cechy" betecknade ursprungligen Böhmen och täckte även dess tyskspråkiga delar (något tjeckiskt ord för Böhmen finns inte) och mötte därför kritik i den tjeckiska republikens mähriska och schlesiska delar.

"Cesko'' skulle i översättning visserligen motsvara "Tjeckland" men stötte på motstånd därför att det användes av den tyska ockupationsmakten som en tjeckisk benämning på protektoratet Böhmen-Mähren.

Mest korrekt hade varit att kalla den nya staten "Cesko-Moravsko-Slezka Republika", således den böhmisk-mährisk-schlesiska republiken. Denna benämning var dock alldeles för lång för att bli accepterat och den mähriska nationella och lätt separatistiska rörelse som uppstod efter delningen blev också kortlivad. Ej heller fick det ironiska förslag som man kunde höra i Slovakien, "Schwejkoland", någon genomslagskraft.

I stället hävdades att "Cesko" vore den lämpligaste beteckningen och att man inte i efterhand fick ge nazisterna en vetorätt över den nya statens namn. Samtidigt levde den kommunistiska förkärleken för förkortningar kvar varför den tjeckiska republiken i dagligt tal helt enkelt kom att kallas för CR ("Ceska Republika").

För de tyska och österrikiska grannarna föll det sig naturligt att tala om "Tschechei", ett ord som stötte på starkt motstånd från tjeckerna själva. En gång var det en neutral beteckning för den trakt där tjeckerna bodde, d v s Böhmen och Mähren. Under kejsar Franz Josefs tid blev det dock en pejorativ benämning för de områden varifrån lägre tjänstefolk, ammor, kockar och portvakter kom. Som en avledning av "Tschechei" kallades tjeckerna i de österrikiska delarna allmänt för "Tschuschen", ett ord som än i dag har en starkt nedsättande klang.

Ordet "Tschechei" användes sedan under mellankrigstiden av sudettyskarna som en pejorativ benämning av de delar av Böhmen-Mähren som var rent tjeckiska. Efter att ha inkorporerat Sudetenland talade vidare Hitler om att göra processen kort med "Rest-Tschechei", vilket ju också skedde i mars 1938. I tyska och österrikiska media började man därför efter Tjeckoslovakiens delning konsekvent använda nybildningen "Tschechien", vilket mötte protester från inhemska språkvårdare eftersom ordet med rätta sades ha en otysk klang och sakna historisk förankring.

Även på engelska ställde det sig svårt att hitta ett namn på de tjeckiska landen som lät naturligt. På fråga från de utländska beskickningarna i Prag lät utrikesministeriet i början av 1993 meddela att man föredrog beteckningen "The Czechlands". Några år senare rekommenderades emellertid de tjeckiska ambassaderna av sitt ministerium att sätta sig bakom namnskylten "Czechia". Debatten gick emellertid vidare och fick nytt bränsle när förberedelserna för den tjeckiska paviljongen på världsutställningen i Hannover inleddes. Utbildningsministern fann namnet "Czechia" vara det mest lämpliga medan hans vice minister i stället förordade att adjektivet "Czech" skulle substantiveras. Han fick stöd från många håll inte minst med hänvisningar till att det hockeylandslag som tog OS-guld i Nagano hade spelat med detta adjektiv "Czech" på sina tröjor och därmed gjort det till en internationellt vedertagen nationsbeteckning.

Även om CNN använder "Czechia" i sina nyhetssändningar och därmed borde ha gjort denna nationsbeteckning känd världen över hävdade många debattörer att denna benämning skulle leda till ständiga förväxlingar med "Chechnya", d v s Tjetjenien. Man pekade här på att självaste förbundskanslerna Kohl för några år sedan hade blandat ihop dessa båda begrepp och än mer vatten på sina kvarnar fick man när det visade sig att den tjeckiska paviljongen i den engelska versionen av Hannovermässans utställningsplan betecknades just som "Chechen". I den livliga debatt som detta misstag gett upphov till i de tjeckiska landamären har någon hävdat att det borde vara smickrande för soldaten Schwejks landsmän att förväxlas med ett så tappert folk som det tjetjenska men de flesta är eniga om att man nu snart åtta år efter Tjeckoslovakiens delning äntligen måste komma fram till ett beslut om vad den tjeckiska staten skall heta på världens ledande språk. Man kan då inte komma från det faktum att ordet "Czech" uttalas på samma sätt som "check" och att associationer antingen till en kontrollstat eller till en stat där Mammon råder och där det enligt den förre premiärministern Klaus inte finns några svarta pengar är oundvikliga.

Mot denna bakgrund låter kanske "The Czech Republic" bättre än "The Czechlands" och det är det nog en rimlig gissning att debatten utmynnar i detta konstaterande.

På ärans och hjältarnas språk kan vi fortsätta att tala om Tjeckien utan att trampa någon på tårna..

[ Svenska Dagbladet ]

[ stäng fönstret ]