Publicerad i Svenska Dagbladet 2000-02-01


Golan - nyckeln till fred

Av Ingmar Karlsson

Golanhöjderna utgörs till en stor del av en ofruktbar högplatå som formades av lavamassor från nu utslocknade vulkaner när Jordansänkan en gång bildades. Området stupar i väster mot Genesarets sjö och Huledalen i Israel och övergår i norr till berget Hermon, vars högsta topp ligger 2 800 meter över havet och är täckt av evig snö.

Namnet Golan återfinns redan i Bibeln. Enligt en teori skulle det härröra från det hebreiska ordet "gola" (exil), en benämning området skulle ha fått som en tillflyktsort för fredlösa. I evangelierna betecknas det som "en öde trakt". Det var hit Jesus drog sig tillbaka när han fick höra att Johannes döparen halshuggits och det var här han utförde undret med brödet och fiskarna. Golanhöjderna låg emellertid inte helt öde. I dess norra del hade kung Herodes Phillippus upprättat sin temporära huvudstad Caesarea Philippi och det var i närheten av denna stad som Jesus enligt Matteus 16:18 sade till Simon Petrus:"Du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min församling" och det var här som Petrus på Jesu fråga:" Vem sägen då i mig vara?" svarar "Du är Messias." I Caesarea bestämde sig vidare Jesus för att gå mot Jerusalem och en säker död på korset.

Under den långa turkiska överhögheten var Golan en av de mest eftersatta och efterblivna delarna av det osmanska väldet. Mot slutet av 1800-talet började emellertid de turkiska myndigheterna att befolka höjderna med tjerkesser som flytt från Kaukasus i samband med 1877 års turkisk-ryska krig. Syftet med denna bosättning var främst att sätta stopp för beduinernas plundringståg och överfall in i de trakter som utgör dagens Israel. Långt tidigare hade även korsfararna byggt en borg upp på Golan - Qal´at Nimrod - för att skydda mot infall från just Syrien.

Golanhöjderna reser sig tvärt nästan tusen meter över Genesarets sjö. Denna kolossala naturliga befästningsvall har mer än något annat manat fram bilden av Israel som en nutida David stående mot vår tids Goliat, de arabiska arméerna. Fröna till sexdagarskriget såddes också under många år på denna front genom syrisk artilleribeskjutning mot israeliska markövertaganden i de demilitariserade zonerna vid Jordans övre lopp och Genesarets östra strand, israelisk retaliering mot Syrien som i sin tur följdes av syriska artilleriattacker mot kibbutzer i norra Israel. Detta har fått en skönlitterär beskrivning i den israeliske författaren Amos Oz roman "Någon annanstans".

Den 5 juni 1967 angrep syriskt artilleri och flyg Israel men redan den 10 juni var det syriska motståndet brutet. Golanhöjderna var då i israeliska händer och över 100 000 syrier flydde, däribland tiotusentals tjerkesser som utgjorde den största befolkningsgruppen i Kuneitra huvudorten på Golan. 77 byar ödelades och 20 000 palestinier blev på nytt flyktingar. Däremot stannade befolkningen i fyra av sex drusiska byar kvar efter den israeliska ockupationen.

När Israel i december 1981 annekterade Golanhöjderna var områdets stora betydelse för Israels vattenförsörjning en avgörande faktor. I dag svarar källorna på Golan för en sjättedel av den judiska statens vattenförsörjning. En för Israel tillfreställande lösning av denna fråga måste bli en del av en fredsuppgörelse liksom den av Syrien krävda avvecklingen av de 33 israeliska bosättningarna med sina 17 000 invånare. Denna fråga blir svår nog men är betydligt lättare att lösa än på Västbanken eftersom bosättningarna på Golan byggts med säkerhetspolitiska och inte religiösa motiveringar och därför inte befolkas av religiösa fanatiker från Gush Emunim eller andra extrema judiska organisationer som anser sig ha en biblisk rätt till området.

Syrien kommer att kräva ett totalt tillbakadragnade och områdets litenhet - ungefär 60 x 20 kilometer - gör att några territoriela kompromissser inte är möjliga. En partiell israelisk reträtt på Golan skulle innebära att israeliska armén bokstavligen stod med ryggen mot ett stup. Den enda lösning som kan tillgodose båda parters säkerhetspolitiska intressen är därför en demilitarisering av området och den israeliska regeringen tycks nu anse att den militärtekniska utvecklingen gått så långt att en av USA garanterad fred med Syrien, förmodligen med en permanent amerikansk närvaro på Golan, ger större sökerhet mot ett överraskningsangrepp med missiler än en egen truppnärvaro på Golan. En sådan uppgörelse skulle i kombination med en lösning av den palestinska frågan på sikt kunna leda till ett växande ömsesidigt förtroende, tillåta en gradvis syrisk återflyttning till Golan och utmynna i ett någorlunda normalt grannstatsförhållande och en ny era i Mellanöstern.

Fortfarande gäller Henry Kissingers ord."Inget krig utan Egypten, ingen fred utan Syrien".

[ Svenska Dagbladet ]

[ stäng fönstret ]