Publicerad i Aftonbladet 2004-05-25


"Araber och andra djur"

Av Ingmar Karlsson

Vita husets och Pentagons försvarslinje att tortyren och förnedringen av irakiska fångar var ett verk av ett fåtal "oamerikanska" individer har länge vacklat och nu fallit helt efter Seymour Hershs artikel nyligen i The New Yorker och ständigt nya avslöjanden som visar att övergreppen inte bara skett i Abu Ghraib. I stället framstår i all klarhet bilden av en amerikansk Gulag från Afghanistan via Irak till Guantanamo på Kuba.

Enligt Hersh har arkitekterna bakom denna politik använt Raphael Patais bok Araben som inspirationskälla för att ge förnedringsmetoderna största möjliga effekt. I denna bästsäljare tillskrivs alla araber olika rasbiologiskt betingade negativa egenskaper och betecknas allmänt som sexuellt perverterade. De hånfulla flinen och blickarna hos dem som utfört det smutsiga tortyrhantverket visar också hur djupt rotad den mot araber riktade rasismen är i USA. Torterarna har därför inte känt något tvång från sina överordnade utan tvärtom sett sitt agerande som "amerikanskt".

I den stora ordboken Roget's Thesaurus återfanns så sent som i 1980 års upplaga som synonym till arab ord som tölp, drummel, skurk, luns och bondlurk. Dessa ord ströks först efter påtryckningar från arabiska organisationer i USA. Slogans som Bekämpa höga oljepriser råna en arab! eller Köp en Toyota och gör en arab galen! betraktas som helt acceptabla i amerikansk reklam. Ett svårslaget rekord i osmaklighet slog en amerikansk firma som tillverkade kolbriketter i form av en arabisk shejk. Produkten döptes till "sheeks" och såldes under annonstexten Spara olja, bränn sheeks. FBI försökte vidare i slutet av 1980-talet bekämpa korruptionen genom den så kallade Operation Abscam (förkortning för Arab scam, arabisk svindel), där till arabiska shejker förklädda agenter erbjöd amerikanska politiker mutor. Det är lätt att föreställa sig de våldsamma protester som skulle ha blivit följden om aktionen i stället haft beteckningen Jewscam och personer utklädda som antisemitiska karikatyrer av judar uppträtt som lockbeten.

Under oljekriserna på 1970-talet framställdes arabvärlden i skämtteckningar som en enda stor öken över ett jättelikt oljehav, befolkad dels av fega terrorister, dels av välgödda och rika shejker som tafsade efter magdansöser. Inte ens religionen fick gå fri från arabföraktet. De eventuella konsekvenserna för oljepriset illustrerades med böneutropare. I stället för Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet basunerade de nu ut sjunkande aktienoteringar på västvärldens fondbörser från sina minareter. Under gulfkriget 1991 och efter attackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001 var det åter fritt fram för politiska karikatyrtecknare att rita araber med kroknäsa och ondsint girig blick i allra värsta nazistprogagandastil utan att detta väckte anstöt.

I romaner, noveller och tv-program framställs araber ostraffat antingen som blodtörstiga, fanatiska terrorister eller som löjliga, sliskiga, nyrika och obegåvade figurer med omättliga lustbegär efter västerländska kvinnor. I film efter film ser vi muslimska hopar sträcka upp knutna nävar och ropa hatfyllda antivästliga slagord. Ett kapitel i Erica Jongs bestseller Rädd att flyga heter Araber och andra djur, vilket inte föranledde några krav på att boken bör brännmärkas.

Leon Uris roman Hadji, presenterad som ett försök att förstå araberna, slår de flesta rekord i öppen rasism och denna storsäljare har betytt mycket för bilden av islam och araber inte bara i USA utan världen över. Uris använder sig av alla tänkbara rasistiska stereotyper. Hans palestinska araber är fattiga, obildade och helt i avsaknad av personlig initiativförmåga. De är våldsamma av naturen, sexuellt överaktiva och avvikande. Araberna i största allmänhet är enligt Uris ett dekadent, vilt folk som kontrolleras av en religion som klätt av dem alla mänskliga ambitioner med undantag för det fåtal som är grymma och arroganta nog att ta befälet över de övriga. Arabvärlden är enligt Uris ett galet samhälle.

Det finns när det gäller araberna helt enkelt inga spärrar som tjänar som en hämsko och får folk att tänka sig för innan de öppet ger uttryck för sina rasistiska fördomar. Detta gäller förvisso inte bara USA. Filmen True lies - ett av de värsta exemplen på mot araber riktade fördomar - där den nuvarande guvernören i Kalifornien Arnold Schwarzenegger slaktar ondsinta araber i parti och minut blev en internationell framgång i mitten på 1990-talet.

[ Aftonbladet ]

[ stäng fönstret ]